Frågor och svar om projektet

Det finns ännu inget beslut om att bygga ett nytt kraftvärmeverk. Tillsynsmyndigheten (Hedemora kommuns Miljö- och samhällsbyggnadskontor) har dock begärt en omprövning av befintlig verksamhet då tillståndet är gammalt och inte i linje med dagens krav. Att genomföra en ombyggnad av befintlig anläggning är kostsamt och ger inte de synergier som en ny anläggning ger. Hedemora energis styrelse har därför gett VD i uppdrag att utreda möjligheten till etablering av ett nytt kraftvärmeverk.

Det är Miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen i Dalarnas län, med säte i Falun, som prövar tillståndsansökan enligt miljöbalken.

MPD är en särskild beslutsfunktion inom Länsstyrelsen som hanterar ärenden som kräver tillstånd för miljöfarlig verksamhet. De prövar både lokalisering, miljöpåverkan och föreslagna villkor för verksamheten.

Som en del av processen ska först ett samråd hållas med berörda, innan en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram och en formell ansökan lämnas
in till MPD.

Efter att ansökan har lämnats in hålls en ny yttrande runda där myndigheter och allmänhet kan lämna synpunkter. MPD fattar därefter beslut om verksamheten får tillstånd och i så fall under vilka villkor.

Hedemora Energis styrelse informeras vid styrelsemöten om projektets nuläge och framsteg. Vid några tillfällen har också VD informerat om projektet för fullmäktige samt för kommunstyrelsen.

Valet av plats har inte gjorts ensidigt av Hedemora Energi utan är resultatet av en behovsprövning där idén först väcks och sedan utretts av en projektgrupp.

I det här fallet har förslagen till lokalisering tagits fram i dialog mellan Hedemora Energis projektgrupp och Hedemora kommun.

Som stöd i arbetet har Hedemora Energi Fjärrvärmebyrån, FVB som teknisk konsult tillsammans med Energi och miljöcontroller, E&M AB. Dessa har i uppdrag att beskriva alternativ och föreslå lokalisering utifrån tekniska och miljömässiga förutsättningar.

Kommunens översiktsplan har varit ett underlag vid valet av förslag till plats.

Hedemora Energi har ansvar för utredningen gällande nytt kraftvärmeverk. Övriga delar i området är kommunens uppdrag. Anläggningen placeras i anslutning till ett befintligt industriområde. Övrig del av industriområdets utveckling hänvisas till kommunen.

Hedemora Energi äger för närvarande inte marken som diskuteras. Alternativet att köpa marken tidigare i processen är inget Hedemora Energi vill göra. Hedemora Energi vill informera om våra planer i ett tidigt skede.

Ännu är frågan endast ett förslag. Att köpa mark i ett så tidigt skede är inte förenligt med vårt uppdrag. Hedemora Energi ska endast köpa mark om den med säkerhet ska användas för vår kärnverksamhet.

Hedemora Energi har däremot avtalat med markägarna att vi får inleda arbetet med detaljplanen och utföra förberedande markundersökningar på området.

Just nu utreder vi huruvida den aktuella platsen är en bra plats att bygga på ur flera olika perspektiv. Parallellt med detta arbetar vi med kalkyler och offerter för byggnation och drift. Först när detta är klart kan vi ta dialogen vidare med fastighetsägaren.

Vi är fortfarande i ett tidigt skede av tillståndsprocessen. De datum som tidigare kommunicerats har varit preliminära och har justerats i takt med att projektets planering och underlag utvecklats. Vi förstår att detta kan ha upplevts som otydligt.

Tillståndsprocessen för den här typen av verksamhet följer en bestämd tågordning enligt miljöbalken, där samråd är ett första steg för att inhämta synpunkter innan en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och ansökan tas fram
Vi tar till oss synpunkten om vikten av att kalla till möten i god tid.

Inom ramen för miljöprövningen enligt miljöbalken finns inte något formellt krav på att hålla fler än ett samrådsmöte med närboende.

Hedemora Energi planerar ändå att hålla fler informationsmötet och kommer då att beakta de synpunkter som framförts, särskilt vad gäller framförhållning och tillgänglighet.

Vi kommer också att löpande uppdatera vår hemsida om hur projektet fortskrider.

Har man svårt att nå någon i projektgruppen per telefon är man alltid välkommen att kontakta oss via e-postadressen:
samradnyttkvv@hedemoraenergi.se

Att allmänna handlingar lämnas ut skyndsamt och på ett korrekt sätt är av yttersta vikt. Vår bild är att vi lämnat ut det som begärts men vi tar gärna emot förtydligande frågor eller information för att kunna återkoppla och förbättra vårt arbete.

Vi planerar att hålla ett informationsmöte före sommaren och vi återkommer med datum för detta i god tid.

Vi ser positivt på en fortsatt dialog där vi får möjlighet att informera, förtydliga samt viktigast – lyssna på de perspektiv som intresserade Hedemorabor kan ge oss i projektet.

Den frågan återstår och det finns flera alternativ:

• lån med eller utan kommunal borgen
• leasing
• partnerskap med någon mer

Det finns i dagsläget 100 miljoner i lån som inte amorteras.

Kostnaderna för detta projekt ingår i företagets ordinarie investeringsbudget. Ingen fjärrvärmekund kommer att få en faktura för denna kostnad.

Fjärr- och kraftvärme spelar idag och i framtiden en viktig roll genom att:

• Avlasta elnäten genom att erbjuda uppvärmning av fastigheter och varmvatten utan att använda el. I Sverige värms drygt 50% av hushållen med fjärrvärme, varav cirka 50% produceras i kraftvärmeverk.
• Bidra med planerbar elproduktion som fungerar även när det är mörkt och vindstilla, vilket ytterligare avlastar elnäten. Kraftvärme står för 8–10% av den totala elproduktionen.
• Ge flexibilitet i energisystemet genom att lagra energi som värme och anpassa produktionen efter behov. Det är över hundra gånger billigare att lagra värmeenergi än elenergi.
• Öka kris- och krigsberedskapen genom möjligheten till ö-drift, där det lokala energisystemet kan fortsätta fungera även om stamnäten faller bort.
• Främja resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi genom att utnyttja restströmmar från samhället och industrin, såsom restavfall, skogsrester, överskottsvärme från industrier, datahallar, livsmedelsbutiker och avloppssektorn. Elektrifierade processer och vätgasproduktion kommer att öka detta behov.
• Fungera som en kolsänka genom bio-CCS, där kopplingen till ett kraftvärmeverk ökar effektiviteten genom att utnyttja överskottsvärme som fjärrvärme.

Valet av plats för det nya kraftvärmeverket har föregåtts av en lokaliseringsutredning där fem olika alternativ har utretts, inklusive befintliga panncentraler. Utredningen har tagit hänsyn till tekniska, ekonomiska och miljömässiga faktorer i enlighet med miljöbalkens krav på val av lämplig plats.

Den föreslagna platsen vid Brunnaberget har bedömts som mest lämplig utifrån en samlad bedömning av följande aspekter:

• Närhet till bebyggelse: Platsen har tilltagna skyddsavstånd till närliggande bostäder, cirka 300–450 meter, vilket bedöms ge goda förutsättningar att begränsa störningar från exempelvis buller, transporter och verksamhetens drift.
• Närhet till vattentäkt: Avståndet till närliggande vattenskyddsområde är cirka 260 meter. Risker kopplade till påverkan på vattenresurser kommer hanteras i den fortsatta miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), men utgångspunkten är att anläggningen utformas med erforderliga skyddsåtgärder.
• Markens beskaffenhet: Inledande geoteknisk undersökning har genomförts och inget har hittills framkommit som tyder på att markförhållandena skulle utgöra ett hinder för byggnation av anläggningen. Det handlar huvudsakligen om morän och lera och området är inte klassat som högriskmark. Risker för ras eller skred kommer att analyseras vidare.
• Naturvärden: En inledande naturvärdesinventering har genomförts och inget har hittills framkommit som tyder på att området hyser naturvärden som skulle utgöra ett hinder för lokaliseringen. Som en del i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen kommer fördjupade naturvärdesbedömningar att genomföras, bland annat avseende häckande fåglar, fladdermöss, grod- och kräldjur samt förekomst av invasiva arter och skyddade biotoper
• Rekreation och djurliv: Platsen ligger utanför områden med formellt skydd eller särskilt höga rekreationsvärden. Det närmaste naturreservatet (Hovran/Stadssjön) ligger cirka 2 km från lokaliseringen. Platsen ligger däremot intill ett friluftsområde för Hedemoraborna. Eventuell påverkan på friluftsliv eller lokalt djurliv kommer att analyseras vidare i MKB:n.
• Logistik och tillgänglighet: Ett tydligt skäl till att platsen valts är dess direkta närhet till riksväg 70 och 69, vilket är en viktig faktor för transporter av bränsle och material, inklusive transporter med farligt gods.

Sammantaget bedöms platsen vid Brunnaberget ha goda förutsättningar att hysa den planerade verksamheten med hänsyn till både tekniska, miljömässiga och praktiska aspekter.

I förstudien låg fokus på att utreda olika alternativ för framtida produktionsutformning – det vill säga om nuvarande anläggningar skulle renoveras, om flera nya anläggningar skulle byggas eller om en gemensam ny anläggning skulle ersätta de befintliga.

Inom ramen för detta utreddes också övergripande alternativ för placering – ett i Hedemora och ett i Säter. Efter förstudien beslutade styrelsen att verksamheten bör lokaliseras inom Hedemora kommun och att projektgruppen skulle gå vidare med att närmare analysera möjliga platser.

Förstudien utgör alltså ett förberedande steg i beslutsprocessen och den mer detaljerade lokaliseringsutredningen har därefter genomförts som en del av det fortsatta arbetet i projektet. Det är i det sammanhanget som Brunna har identifierats och utretts som en lämplig plats utifrån miljömässiga, tekniska och logistiska förutsättningar.

Lokaliseringsutredningen har omfattat flera möjliga platser för det nya kraftvärmeverket, däribland Viggesnäs, Tjärnan och Brunna. I utvärderingen har hänsyn tagits till både tekniska, miljömässiga och geografiska faktorer samt till miljöbalkens krav på att välja en plats som är lämplig med hänsyn till påverkan på människors hälsa och miljön.

Området vid Viggesnäs består av skogs- och åkermark och har ett visst skyddsavstånd till bebyggelse. Dock saknas anslutning till större väg, vilket begränsar möjligheten till effektiv och säker transportlogistik. En annan begränsande faktor är att området delvis utgörs av jordbruksmark som måste tas i anspråk.

Platsen vid Tjärnan har bedömts som olämplig för verksamheten. Området är i anslutning till Tjärnsjön som har direkt koppling med Badelundaåsen. Dessutom har platsen ett längre avstånd till befintlig infrastruktur, el, vatten och avlopp.

Den föreslagna platsen vid Brunnaberget i Brunna har i jämförelse visat sig ha de bästa samlade förutsättningarna. Platsen har kuperad terräng och skogsbevuxna partier, vilket fungerar som naturliga barriärer mot buller och damning. Den nära anslutningen till riksväg 69 och 70 ger goda förutsättningar för säkra och effektiva transporter. Även om avståndet till vattenskyddsområde är något kortare vid Brunna än vid Viggesnäs, bedöms risken för påverkan som mindre eftersom avrinningen sker nedströms de känsliga vattenområdena vid Hovran.
Den kuperade miljön kring Brunnaberget bidrar dessutom till att verksamheten kan integreras bättre i landskapet, både visuellt och ur störningssynpunkt.

Sammantaget ger platsen vid Brunna bäst möjligheter att anpassa verksamheten med hänsyn till miljö, säkerhet och tekniska förutsättningar.

Ytterligare utredningar och miljöbedömningar kommer att genomföras i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen.

En primär lokalisering har valts och det är platsen vid Brunnaberget i Brunna, som utreds vidare inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsansökan. Beslutet att gå vidare med denna plats har tagits av projektgruppen i samråd med styrgruppen för projektet, där både miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar har vägts samman.

De alternativa lokaliseringarna har utretts översiktligt i ett tidigare skede. Brunna bedömdes ha de mest samlade förutsättningarna att uppfylla kraven enligt miljöbalken på en lämplig lokalisering. Det finns därför i nuläget inga planer på att utreda de alternativa lokaliseringarna vidare. Detta är i linje med gällande praxis, där verksamhetsutövaren (projektgruppen) presenterar det alternativ som anses bäst lämpat för vidare miljöprövning.

Området vid Brunna har ett stort värde för närboende och andra Hedemorabor som vistas där för rekreation. I samrådsunderlaget har detta hittills beskrivits översiktligt, men vi kommer att beakta nyttjandet av området mer noggrant i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen.

Det område som planeras att inhägnas är cirka 10 hektar och allmänheten kommer inte att ha tillträde till den ytan. Vi är medvetna om att det idag finns stigar inom området och därför kommer ersättningsstigar att anläggas runt den inhägnade ytan, så att tillgången till området som helhet för rekreation och friluftsliv bibehålls i så stor utsträckning som möjligt.

Som en del i vårt arbete med att ta fram förslag till kompensationsåtgärder kommer vi att utreda hur rekreationsvärdena kan bevaras och eventuellt stärkas, till exempel genom att tydliggöra och förbättra alternativa gångstråk i direkt anslutning till området med hänsyn till tillgänglighet och trygghet.

LRF har fått samrådsunderlaget och har möjlighet att lämna synpunkter inom ramen för samrådstiden. Det är en del av samrådsprocessen att organisationer som representerar markägare och lantbrukare får ta del av underlaget.

Idag har Hedemora Energi uppdraget att leverera fjärrvärme i både Säter och Hedemora. Det har inte kommit några indikationer om ett förändrat verksamhetsuppdrag och därmed är vårt uppdrag att titta på försörjning av bägge kommunerna.

En avyttring av verksamheten i Säter skulle öka kostnaderna för fjärrvärme i Hedemora eftersom resurser och kostnader idag kan spridas över ett större kollektiv.

Ett alternativ med placering i Säter utreddes i ett tidigt skede som en del av förstudien, där ett antal olika produktions- och lokaliseringsstrategier vägdes mot varandra. Det alternativ som identifierades i Säter utgick från placering i anslutning till den befintliga anläggningen vid Bergbacken.

Det fanns dock flera faktorer som talade emot denna lokalisering. Den främsta är att transporter till och från anläggningen skulle behöva ske genom tätbebyggt område, vilket innebär ökad risk för störningar, buller och trafikpåverkan i närmiljön. Dessutom finns planerad ny bostadsbebyggelse i nära anslutning till platsen, vilket ytterligare försvårar möjligheten att anpassa verksamheten till omgivningen.

Kraftvärmeverket kommer dessutom att producera el som kommer Hedemoraborna till gagn på flera sätt. Genom elhandel, men också genom att Hedemora Energi som nätägare till elnätet i kommunen får ersättning för elhandeln. Om anläggningen placeras i Säter kommer istället den ersättningen Säters elnät, det vill säga Dala Energi, till nytta.

Styrelsen beslutade att en ny anläggning ska vara placerad i Hedemora kommun.

Den fortsatta lokaliseringsutredningen har därför koncentrerats till platser inom Hedemora kommun.

En inledande naturvärdesinventering har genomförts i området. Den visade att det inte finns några kända skyddsvärda arter eller särskilda naturvärden som i nuläget utgör hinder för lokaliseringen.

För att säkerställa att variationen i djurliv under året fångas upp har en fördjupad artutredning beställts, vilken omfattar växter och djur i området. Denna utredning kommer att genomföras vid flera olika tidpunkter under 2025, för att täcka in olika säsonger och därmed få en representativ bild av förekommande arter.

Inventeringarna kommer att omfatta flera artgrupper, däribland häckande fåglar, rovfågelbon, fladdermöss, groddjur, kräldjur och eventuella invasiva arter, samt områden med generellt biotopskydd. Resultaten från dessa undersökningar kommer att utgöra ett underlag i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), där påverkan på naturmiljön analyseras och behovet av eventuella skyddsåtgärder eller kompensation bedöms.

Syftet är att uppfylla de krav som ställs i miljöbalken och artskyddsförordningen samt att säkerställa att inga skyddsvärda arter eller livsmiljöer förbises i det fortsatta planeringsarbetet.

Den fördjupade artinventeringen har beställts av ett oberoende tredje part-företag – ProNatura AB – som Hedemora kommun har avtal med för naturvärdesbedömningar och artutredningar. ProNatura har lång erfarenhet av biologisk inventering och arbetar enligt etablerade metoder anpassade till varje artgrupp.

Inventeringen genomförs under flera tillfällen under 2025, så att variationer över säsong täcks in. Arbetet omfattar bland annat invasiva arter, häckande fåglar, rovfåglar, fladdermöss, kräldjur, groddjur samt DNA-analys av vattenprover för att identifiera arter som annars är svåra att upptäcka.

Därutöver kommer områden som kan omfattas av generellt biotopskydd att kartläggas, och en särskild artskyddsutredning genomförs för att bedöma om arter med särskilt lagstadgat skydd påverkas av projektet.

Resultaten från inventeringen kommer att analyseras och sammanställas som en del av underlaget till miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), där eventuell påverkan bedöms och förslag till skyddsåtgärder eller kompensation kan bli aktuella.

Risken för brand tas på stort allvar. Det är en viktig aspekt att beakta vid lokalisering och utformning av anläggningen. Som en del av tillståndsprocessen kommer en släckvattenutredning att genomföras, där bland annat tillgång till släckvatten, avrinningsvägar och behov av tekniska skyddsåtgärder analyseras.

Även en riskbedömning enligt miljöbalken kommer att tas fram, där scenarier som brand och andra olyckor analyseras med hänsyn till sannolikhet, konsekvens och möjlig spridning till omkringliggande mark.

Samråd har redan hållits med räddningstjänsten, där tillgänglighet för utryckningsfordon, släckinsatser och anläggningens utformning diskuterats. Dessa frågor kommer att hanteras vidare i projekteringen och vara en del av underlaget till miljökonsekvensbeskrivningen.

De synpunkter som inkommit i samrådet tas med i det fortsatta arbetet för att säkerställa att brandrisk hanteras på ett strukturerat och förebyggande sätt.

Ledningsdragningens projektering kommer att genomföras efter att ett investeringsbeslut tagits. Det är ett vanligt arbetssätt att beslutet om en anläggning samt dess placering görs först för att så kostnadseffektivt som möjligt hantera frågan.

För ledningen som helhet planeras ett samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Samrådsprocessen syftar till att säkerställa att åtgärder vidtas för att skydda naturen. Det kan bli aktuellt med olika typer av tillståndsärenden avseende vissa delar av ledningssträckningen, ex. anmälan om vattenverksamhet för korsning av vattendrag.

Under 2027 kommer ledningsdragningen att fastställas och då kommer det att finnas karta över den.

En preliminär ledningsdragning har tagits fram under förstudien. Denna bedöms vara genomförbar. Ledningarna ingår inte i prövningen avseende anläggningen.

Ett avtal kommer att tecknas med de markägare som blir berörda av ledningarna. Målet är att förhandla fram ett avtal med alla markägare. Om någon framkomlig väg ej kan överenskommas kan det bli aktuellt med en ledningsrättsförrättning. Vi arbetar hela tiden för en god dialog med berörda markägare och kommer även i den här frågan arbeta hårt för en överenskommelse som fungerar väl för alla.

Den planerade anläggningen kommer att använda RT-flis klass 2, även kallad ”brun RT-flis”, vilket är ett icke-farligt avfall enligt avfallsklassificeringen. RT står för returträ och flisen består främst av restprodukter från bygg- och rivningsvirke samt återvinningscentraler (ÅVC). Det kan innehålla spår av färg, lim, spik, beslag och tryckimpregnerat trä, men inte andra miljöfarliga ämnen eller farligt avfall.

Syftet med att använda denna typ av RT-flis är att ta tillvara det material som inte längre kan återanvändas och i stället utvinna energin. Genom detta minskar behovet av att använda jungfruliga råvaror för energiproduktion samtidigt som material från avfallshanteringen på ÅVC:er hanteras på ett kontrollerat och resurseffektivt sätt.

RT-flisen kommer i huvudsak att hämtas från svenska aktörer inom bränslehantering, där materialet redan sorteras och klassificeras och bearbetas.

Vi kommer att ansöka om flisning av fastbränsle på plats, för insamlat material från ÅVC eller inköpt rundvirke. Om detta blir aktuellt kommer det att ske periodvis och inte kontinuerligt.

Flisning är en verksamhet som kan medföra höga ljudnivåer och därför kommer en särskild bullerutredning att genomföras som en del av miljöprövningen. Om verksamheten inte kan genomföras med buller inom tillåtna riktvärden, kommer det inte att ges tillstånd för flisning på plats.

Bullerhanteringen är en prioriterad fråga. Vi kommer att se över möjligheter med bullerdämpande åtgärder, såsom placering i skärmad terräng, användning av ljudreducerande utrustning eller tillfälliga bullerskärmar. Om det ändå visar sig att riktvärden inte kan innehållas, kommer flisningen att ske på annan plats.

För att begränsa damning från verksamheten kommer flera åtgärder att vidtas.
I första hand används fysiska barriärer såsom bränslevallar, plank eller naturlig terräng för att skärma av och dämpa spridning av damm från platsen.

Vid särskilt dammande moment, till exempel vid flisning av virke eller hantering av RT-flis, kan vattendimma användas som kompletterande åtgärd. Det sker genom att vattenkanoner eller spridare placeras på strategiska platser för att binda dammet direkt vid källan.

Vid behov kan även andra metoder såsom täckning av material, begränsning av hantering vid blåsiga förhållanden eller bevattning av vägar användas. Målsättningen är att säkerställa att damningen hålls på en låg nivå och inte orsakar olägenhet för omgivningen.

Belysningens omfattning och utformning är ännu inte färdigutredd, den kommer att analyseras vidare i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och teknisk projektering.

Belysning, särskilt under kvälls- och nattid, kan påverka vissa artgrupper negativt – exempelvis fladdermöss som är känsliga för ljusstörningar. En fördjupad artinventering av fladdermöss kommer att genomföras under 2025 och resultatet från den kan bli vägledande för hur belysning ska utformas.

Målet är att använda så låg ljusintensitet som möjligt, och att belysningen styrs med rörelsesensorer, avskärmning och riktad ljussättning där det är tekniskt och säkerhetsmässigt möjligt. Vi kommer att ta hänsyn till både naturmiljön, närboende och anläggningens behov av säker belysning.

Svaret på frågan finns redovisat i samrådsunderlaget, men redogörs i kortare form här;

Utsläppen till luft kommer i huvudsak att bestå av ämnen som normalt uppstår vid förbränning, exempelvis stoft (partiklar), kväveoxider (NOₓ), kolmonoxid (CO), svaveldioxid (SO₂), organiska kolväten (TOC) samt dioxiner och tungmetaller i mycket låga halter. Mängden utsläpp beror på bränslemängd och kvalitet samt hur reningsutrustningen utformas.

Anläggningen kommer att vara utrustad med avancerad rökgasrening, inklusive cyklon, spärrfilter, quench och rökgaskondensor (tvätteffekt), vilket gör att utsläppen till luft kan hållas på mycket låga nivåer. Utsläppen kommer att begränsas i enlighet med EU:s utsläppsnormer för avfallsförbränning (BAT-slutsatser) och dessa krav kommer att fastställas som villkor i miljötillståndet.

Exakta beräkningar av mängder redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), där emissionerna också jämförs med begränsningsvärden.

Om reningsutrustningen skulle sluta fungera gäller strikta krav enligt förordningen (SFS 2013:253) om förbränning av avfall samt enligt EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) och tillhörande BAT-slutsatser för samförbränning.

Enligt dessa regler får anläggningen inte fortsätta drivas om utsläppen överskrider tillåtna gränsvärden eller om reningssystemen inte fungerar som de ska.
Vid allvarliga störningar eller avvikelser ska förbränningen stoppas inom fyra timmar och den sammanlagda tiden för drift utan fullgod rening får inte överstiga 60 timmar per år.

Därutöver gäller att anläggningen kommer att ha ett system för automatiska utsläppsmätningar (AMS), vilket gör det möjligt att kontinuerligt övervaka utsläppen och snabbt upptäcka avvikelser.

Med andra ord: om reningen inte fungerar så måste driften stoppas tills felet är åtgärdat – detta är ett bindande krav i lagstiftningen och i det kommande miljötillståndet.

Det finns lång erfarenhet från liknande anläggningar i Sverige och andra länder där det inte förekommer förhöjda halter i bär, grönsaker eller svamp i närheten, förutsatt att anläggningen följer tillstånd och miljökrav – vilket också kontrolleras regelbundet av tillsynsmyndigheten.

Hedemora Energis anläggning kommer att uppfylla strikta miljökrav för utsläpp till luft enligt miljöbalken, EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) och BAT-slutsatser för samförbränning. Dessa regelverk har tagits fram just för att skydda människors hälsa och miljön, inklusive jordbruks- och trädgårdsprodukter i omgivningen.

Utsläppen från anläggningen – till exempel av stoft, tungmetaller och dioxiner – kommer att ligga på mycket låga nivåer tack vare avancerad rökgasrening och kontinuerlig övervakning. Gränsvärdena är satta så att miljöpåverkan i närområdet inte ska vara skadlig eller påtaglig, inte heller för grödor eller livsmedel.

I den fortsatta miljöbedömningen kommer eventuell spridning till mark och vegetation att utredas, bland annat utifrån nedfall av stoft (metaller). Om det skulle framkomma risker, ska åtgärder vidtas för att säkerställa att påverkan inte uppstår.

Under 2024 har det genomförts följande utredningar:

• Naturvärdesinventering som en del i planprocessen – visar inga hinder för etablering på platsen.
• GEO undersökning inklusive risk för ras och skred – visade inga hinder för etablering på platsen.
• Grovriskanalys har genomförts för att identifiera risker för hela etableringen och verksamheten.
• Brandskyddsbeskrivning pågår och kommer att slutföras under 2025.
• ATEX utredning pågår och kommer att slutföras under 2025.
  
  

Den exakta höjden på skorstenen är ännu inte fastställd, utan kommer att bestämmas utifrån en spridningsberäkning av luftutsläpp, som genomförs som en del av miljökonsekvensbeskrivningen. Beräkningarna utförs av Sweco, och tar hänsyn till flera faktorer – bland annat topografin i området, höjd på byggnader, samt utformningen av rökgasreningen.

Syftet med spridningsberäkningen är att säkerställa att halter av utsläpp i omgivningsluften – exempelvis kväveoxider, partiklar och andra ämnen – inte överskrider gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, enligt förordningen (SFS 2010:477). Det innebär att skorstenen måste utformas så att utsläppen späds ut effektivt och inte påverkar människors hälsa eller miljön i närområdet.

Den preliminära bedömningen är att skorstenen kommer att bli mellan 50 och 80 meter hög men den slutliga höjden bestäms först när alla spridningsberäkningar är klara och jämförda mot normerna. Höjden kan därmed också påverkas av krav som framkommer under tillståndsprövningen.

Delar av de gamla anläggningarna kommer att bli kvar som backup-anläggningar och endast köras som sommardrift eller när behov uppstår under övriga året.

Dagvattenutredning pågår som en del av det tekniska underlaget inför miljöprövningen. Arbetet pågår under 2025 och utredningen kommer att färdigställas och redovisas i samband med den kommande miljökonsekvens-beskrivningen (MKB).

När MKB:n lämnas in tillsammans med tillståndsansökan kommer dagvattenutredningen att ingå som en bilaga och därmed bli offentligt tillgänglig via Länsstyrelsens diarium. Den kommer också att beskriva hur dagvatten från hårdgjorda ytor och verksamhetsytor ska hanteras, inklusive rening, fördröjning och avledning, för att minimera påverkan på närliggande vattendrag och vattenskyddsområden.

Det vatten som planeras att ledas till Brunna reningsverk utgörs av renat rökgaskondensat vatten som enligt plan ska användas i reningsverkets processer (backspolning av filter). Det innebär att vi kan minska användningen av dricksvatten i reningsprocessen i Brunna.

Frågan om översvämningsrisk vid reningsverket ligger utanför ramen för denna tillståndsansökan, eftersom det är en separat anläggning med egen huvudman och ansvarsfördelning. Däremot är det viktigt att påpeka att översvämningsrisker, dagvattenflöden och hundraårsregn kommer att analyseras som en del av den dagvattenutredning och MKB som tas fram för anläggningen.

Vårt ansvar i detta sammanhang är att visa hur vattnet från verksamheten hanteras på ett säkert och kontrollerat sätt innan de når anläggningen eller Dalälven. Det inkluderar bedömning av både flöde, kvalitet och eventuella risker vid extremväder, så att påverkan på omgivningen, inklusive recipient och teknisk infrastruktur, inte blir oacceptabel.

I samrådsunderlaget är avståndet angivet till 260m. Vi har mätt avståndet från infarten till planerad anläggning och till utkanten på vattenskyddsområdet. Avståndet är mätt fågelvägen.

Att en verksamhet ligger inom visst avstånd från ett vattenskyddsområde innebär inte automatiskt ett förbud mot att bygga eller bedriva verksamhet. Däremot ställs förhöjda krav på skyddsåtgärder, riskbedömning och hantering av kemikalier och avloppsvatten, i enlighet med vattenskyddsföreskrifterna och miljöbalkens hänsynsregler.

Den aktuella lokaliseringen ligger utanför vattenskyddsområdets gräns, men på ett avstånd som gör att frågan måste hanteras särskilt i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Det kommer bland annat att innebära:

• Bedömning av risk för påverkan på grundvatten och ytvatten.
• Utformning av skyddsåtgärder för bränslehantering, dagvatten och kemikalier.
• Dialog med Länsstyrelsen och VA-huvudman för att säkerställa att skyddsnivån är tillräcklig.

Målet är att visa att verksamheten inte riskerar att påverka vattentäkten negativt, även vid extrema väderhändelser eller driftstörningar.

Frågor gällande detaljplanen besvaras av kommunen.

Frågan om hur schaktning och pålning kan påverka vatten i marken, inklusive myrpartier, är viktig och kommer att behandlas i både den geotekniska utredningen och den hydrologiska bedömningen som ingår i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).

Det vatten som finns i en myr är ytligt grundvatten eller ytvatten som påverkas av topografi och markens genomsläpplighet. Området ligger utanför vattenskyddsområdet men eftersom det finns en grundvattentäkt i närheten, kommer frågan att hanteras med stor försiktighet.

Vid projektering och byggstart kommer förebyggande skyddsåtgärder att vidtas, såsom:

• Kontroll av grundvattennivåer före och under byggskedet.
• Utformning av schaktning och grundläggning så att vattenflöden inte leds fel eller förorenar omgivningen.
• Möjlig tätning av schaktgropar och kontroll av dränering.

Om det i något skede bedöms att det finns risk för påverkan på grundvattentäkten, kommer ytterligare skyddsåtgärder att införas i samråd med berörda myndigheter.

Vi har kännedom om brunnarna som nämns och dessa kommer att beaktas i riskbedömningen, inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
Både påverkan på ytvattnet och grundvattnet i området kommer att analyseras och utformningen av verksamheten ska ske så att risk för påverkan på dricksvattenresurser utesluts.

I det fortsatta arbetet ingår:

• Hydrogeologisk bedömning av hur markarbeten, schaktning och dagvattenhantering kan påverka vattenflöden i mark och yta.
• Identifiering av grundvattenflödesriktning och skyddszoner, med särskilt fokus på ytvattenbrunnen och vattenföreningens vattentäkt.
• Planering av förebyggande skyddsåtgärder, om det skulle bedömas finnas någon potentiell påverkan.

Alla brunnar som har funktion för vattenförsörjning kommer att hanteras med stor försiktighet och ingå i den samlade riskanalysen och lokaliseringens prövning enligt miljöbalken. Om så krävs kommer kompletterande åtgärder att föreslås för att skydda vattenkvalitet och vattenresurser.

Frågan om avrinningsriktning och skydd av vattenskyddsområdet är central i projektet och kommer att hanteras i flera delar av miljöprövningen. Det är korrekt att Brunnaberget lutar ner mot ett område som ligger i närheten av ett vattenskyddsområde. Därför genomförs just nu en dagvattenutredning samt en hydrogeologisk bedömning inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).

I den kommande tekniska utformningen kommer dagvatten från hårdgjorda ytor, fordon och verksamhetsytor att samlas upp i ett separat system (uppehållsbassäng) och renas, oljeavskiljare eller annan lämplig teknik innan det leds vidare. Detta för att förhindra att föroreningar som damm, metaller eller oljerester når känsliga vattenmiljöer, inklusive vattenskyddsområdet.

Därtill kommer skyddsåtgärder att utformas med hänsyn till topografin, så att exempelvis vallning, styrning av ytavrinning och vegetationszoner används som naturliga barriärer. Avrinningens riktning och reningsbehov kommer att dimensioneras även för extrema väderhändelser, såsom skyfall och tjällossning.

All dagvattenhantering och risk för spridning till vattenskyddsområdet kommer att redovisas i MKB:n, där även eventuella kompensations- eller förstärkningsåtgärder kommer att föreslås om det behövs.

Trafik och trafiksäkerhet är viktiga frågor för oss, närboende och trafikanter och detta kommer att analyseras i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).

Den planerade lokaliseringen vid Brunnaberget ligger i nära anslutning till riksväg 69 som tillsammans med riksväg 70 utgör en del av det prioriterade vägnätet för tunga transporter. En stor del av de transporter som kommer att gå till och från anläggningen, framför allt bränsletransporter, nyttjar redan idag dessa vägar.

Den trafik som tillkommer utgör i praktiken endast en kort avstickare från riksväg 69 till själva anläggningen, vilket innebär att påverkan på övriga vägsträckor blir begränsad.

I det fortsatta arbetet kommer vi även att redovisa transporter per fordonskategori samt analysera eventuella behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid infart eller korsningar i samråd med berörda väghållare.

Frågan om trafik och väganslutning har delvis berörts i föregående svar. Vi vill här lyfta att utfartens exakta placering och utformning kommer att utredas närmare i projekteringsarbetet.

Om den planerade utfarten placeras i eller i närheten av en S-kurva med begränsad sikt, kommer vi att utreda behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

Vi kommer att samverka med Trafikverket, som är väghållare för riksväg 69, i denna del av projektet. Det är en grundläggande förutsättning att infarten utformas på ett trafiksäkert sätt innan anläggningen kan tas i drift.

Trafiklösningen kommer att projekteras vidare under 2025 i samband med det tekniska arbetet inför miljöprövningen. I dagsläget är det inte färdig projekterat men in- och utfarter till anläggningen kommer att utformas med hänsyn till alla trafikanter, inklusive gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, tung trafik och biltrafik.

Den planerade infarten från riksväg 69 och eventuell påverkan kommer att utreds vad gäller trafiksäkerhet, kapacitet och siktförhållanden. Om behov finns av ombyggnad, extra fält eller trafikreglering, kommer detta att behandlas i samråd med Trafikverket, som är väghållare.

Syftet är att skapa en trafiklösning som är säker, tillgänglig och funktionell för alla trafikanter och att minimera påverkan på befintlig trafikmiljö. Mer detaljerad information kommer att redovisas i kommande handlingar, inklusive MKB och tekniskt underlag.