När stormen slog till – så klarade vi krisen tillsammans

Natten till den 27 december drog stormen Johannes in över landet. Under några timmar förvandlades skogar till plockepinn runt om i vårt närområde, vilket ledde till tusentals strömavbrott. Här försöker vi summera och svara på ett par av de frågor som kommit in. Varför är inte ledningsgatorna bredare? Varför är inte ledningarna nergrävda? Vad har vi lärt oss? 

Som mest var cirka 2000 hushåll strömlösa samtidigt i Hedemora kommun. Ändå hörde inte vi inte till de som drabbades värst av stormen. Vad beror det på? 

Andreas Allestad, el- och stadsnätschef

– Dels tror jag att vi hade färre träd som föll över våra högspänningsledningar, och dels var vi väldigt snabba på bollen, säger Andreas Allestad, el- och stadsnätschef på Hedemora Energi.

– Vi var snabba med att ha personal på plats och fick även in våra entreprenörer med 3–4 maskiner, vilket gjorde att vi kunde börja lyfta bort träd.

Så länge som stormen pågick som värst så kunde vi inte börja laga trasiga ledningar, eftersom personalens säkerhet måste gå först. Däremot kunde vi börja sektionera, vilket innebär att man delar upp nätet i mindre delar så att strömmen kan brytas lokalt vid fel, vilket gör att övriga områden snabbare kan få el igen trots exempelvis stormskador. 

– Som värst hade vi ungefär 2000 strömlösa, men redan efter första natten var vi nere på 500, säger Andreas Allestad. 

En utmaning vid händelser som denna, inte minst för ett litet energibolag med förhållandevis små resurser, är att hushålla med personalens krafter. 

– När personalen väl är i gång så vill de bara jobba på och göra klart, men det är också väldigt viktigt att alla får sin vila. Hur länge kommer det här att hålla på? Hur ser vi till att vi orkar?  

– Det finns en del interna lärdomar vi kan dra, men i stort sett har det här gått väldigt bra. 

Bredare linjegator och nergrävda ledningar 

En fråga som många ställer sig är ”varför är inte linjegatorna bredare”? 

– För det första så följer vi naturligtvis de regler som finns. För det andra, att göra gatorna bredare innebär också att man behöver ta mer av markägarnas skog i anspråk. Det skulle också innebära en stor kostnad, både att utföra och underhålla. 

En annan vanlig fråga är ”varför är inte ledningarna nergrävda?”  

– Att gräva ner alla ledningar skulle innebära en enorm kostnad. Utöver allt grävande så skulle vi också behöva bygga om våra ställverk, eftersom det innebär andra tekniska lösningar. 

– En sådan stor investering behöver också spridas ut i tid för att vara möjlig. Jag uppskattar att det skulle ta uppåt 20 år innan det var klart, säger Andreas Allestad och fortsätter: 

Det är heller inte bara fördelar med att ha ledningarna nergrävda. Även de kan gå sönder, och då tar felsökningen längre tid. Idag kan vi ju många gånger se felen som uppstår på luftledningen. 

– Jag tror mer på att fortsätta bygga smartare elnät, där vi kan koppla förbi ställen där fel uppstått. Det menar jag är ett effektivare sätt att använda pengarna, säger Andreas Allestad. 

Hur gör jag om jag har rätt till ersättning? 

– Den som har rätt till ersättning från oss behöver inte göra något alls, utan det justeras automatiskt på en kommande faktura. Har du andra värden som blivit förstörda på grund av strömavbrottet, så som frysvaror, så är det en fråga för ditt försäkringsbolag. 

Vad händer nu?  

Även om strömmen är tillbaka för alla drabbade hushåll så återstår ännu väldigt mycket arbete ute i skogen. 

 – Det är fortfarande någon mil ledning som ligger på marken och det kommer dröja några månader innan allt är återställt. Då skulle jag ändå säga att vi är ganska förskonade, jämfört med omgivande kommuner, säger Andreas Allestad.